Södertäljes första permanenta biograf öppnade 23 februari 1907 på Storgatan 24, ingång Sockenstugugränden, senare Ekbomsgatan. Bion med 125 platser har nytt program varje fredag och visar film fredagar kl. 20:00, lördagar 18:00, 19:30, 21:00, söndagar kl. 15:30, 18:00, 19.:30 och 21:00.
Människorna bakom duken
Vilka personer som är på vykortet vet vi inte men till vänster om filmduken sitter en man vid ett piano. Till höger om pianisten sitter en man med fiolstråke, troligen är de stumfilms musiker. Framför dem i mittgången sitter en pojke med Vegamössa. Högst sannolikt en Choklad-pojke som säljer godis och delar ut reklam på stan. Bredvid pojken står en ståtlig man i paraduniform. Det är utan verkan Biografvaktmästaren som ser till att publiken sköter sig, kontrollerar biljetter och ser till att åldersgränser efterlevs. Ledtrådar saknas vad mannen framför filmduken och herrarna på höger sida har för koppling till biografen. En kvalificerad gissning är att herrarna är biografägare och att mannen vid duken är biografmaskinist.
Nytt program varje fredag, Då visas nya journalfilmer och aktuella kortfilmer med dramatik och komedier. Under Södertälje=Biografens senare år liknar programmet mer dagens visningar med en förfilm och ett heltimmes program, d.v.s. en längre film med flera flera akter.
TELEGRAM – Inställd film 4 mars 1909.
När allt går fel på och filmen Kärlek under mask inte kommer visas istället en komedi med bondkomikern Anners Annersa på Hultet. Han var publikfavorit på Södertälje-Biografen och heter Mauritz Ireneus Björck (1882–1961). Läs mer om Anners Annersa
Interiören
Biosalongen ligger på bottenvåningen inne på gården, har plant golv och publiken sitter på vanliga pinnstolar. De tar tacksamt emot det nya och fascinerande mediet, lefvande bilder. Bion är anpassad för visning av stumfilm, vilken projicerades på en vit duk direkt mot fondväggen. Projektorn vevades för hand och ljuskällan bestod av gasljus. Allmänbelysningen utgjordes av en tvåarmad fotogenlampa i taket. När det inte är film hyrs lokalen ut till arbetarrörelsen.
Publiken är kamrater
Vi vet inte vilka ägarna var men de annonserade i Socialdemokraten och kallade publiken kamrater. och fackföreningarna var välkomna att hålla sina möten på biografen. Den 9 mars 1912 är de med bland de som gett ekonomiskt stöd till De arbetslösas förening i Södertälje. Behållning från filmvisningar på 116,40 kronor ges oavkortat till de arbetslösa. Vilket motsvarar cirka 4 000 kronor i dagens penningvärde. Även Godtemplarna och Pariser-biografen samlar in pengar.
Affischer från Södertälje-Biografen
Klicka på affisch för helbild – klicka på > för nästa.
Tillstånd och brandsyn
1911 års biograf förordning (statlig reglering av filmvisning) fokuserade på tillstånd och censur av olämpliga bilder. Att bion följde censurens åldersgränser kontrollerades noga, och släppte de in barn på en barnförbjuden film kunde tillståndet dras in. I Södertälje gick till och med överläraren in och förbjöd Folkskolans barn att gå på bio utan vuxet sällskap.
I biografens barndom var det Tjocka Lasse och hans kollegor som såg till att filmvisningarna gick rätt till. För att visa film krävdes tillstånd, och polisen samarbetade med brandkåren. Bakom disken TH, polismannen Tjocka Lasse. TV framför disken är en brandman från Södertälje inklippt. Ett foto från från Maria Hallströms samling på Torekällberget.
Filmens bilder låg på Nitrit, ett extremt brandfarligt material – kunde självantända och brann tre gånger snabbare än papper. Därför krävdes att maskinisten måste klara en ”uppkörning” inför en brandman för att få sitt kompetensbevis. På 1920-talet blir kraven på biografen standardiserad genom brand föreskrifter. Krav införs då på avskilda maskinrum klädda i asbest och järn luckor upphängda i s.k. brand-garn som antänds i låga temperaturer. Vilket gör att luckorna vid en brand snabbt täcker glasen mellan maskinrum och publiken.
Konkurrens och slutet
1914 har tiden sprungit ifrån Södertälje-Biografen som konkurrerades ut av den nyöppnade Paris-Biografen, som visserligen var fem öre dyrare men erbjöd en modernare, elegantare och bekvämare upplevelse än pinnstolarna och den ålderdomliga tekniken på Södertälje-Biografen.
Foto TH Storgatan 24 1966. Snart ska husen i kvarteret rivas och Södertelje-Biografens lokal försvinner då för alltid.. Här ska Mälarbron byggas. Siffran 24 är handmålad i vitt längs ner till höger på fasaden. Idag är samma plats brofästet med muralmålningen bredvid TomTits.
Södertälje Biografens gamla plats domineras fortfarande av bilder. Nu i form av en muralmålning under bron. Aliro Delgado tillsammans med kamrater har skapat den nuvarande versionen som är en hyllning till mänskliga rättigheter och chilensk kultur.
Mer texter o bilder om Södertäljes biografer på https://www.facebook.com/sodertaljes.biografer
Södertäljes biografer & närliggande 