JÄRNA BIOGRAFTEATER
Efter att ha nekats fortsatt arrende i Järna Folkets Hus lät August Henning Engholm år 1922 bygga en biograf på den egna tomt, Hagagatan 3 i Järna. Engholms arrende i Folkets Hus upphörde 1924, året efter tog Castors ägare, J P Moren över biografen i Järna Folkets Hus.
Järna Biografteater hade 200 platser och drevs som ett familjeföretag genom hustruns försorg. Engholm ägde även Rönninge Biografteater. Men från början var han en resande biografdirektör. Resor som han gjorde i egen bil tillsammans med sin bror Henning Engholm (1886- 1968). Att Engholm ska ha ägt den 1.a bilen i Järna lär vara sann.
Brödernas visningar skedde huvudsakligen i en tält men även i Nykterhetsloger, Folkets Hus och där det gick att samla folk. När August var ute på andra orter sköttes visningarna i Järna av hustru Klara och parets döttrar. Datum för sista bioföreställningen i Järna är okänd. Då biografen revs den 15 juli 1976 hittades affischer från 1912 – en rest från Engholms tid som resande.
I filmens barndom såg många sin första film i ett tält på en marknad. Suddiga flimrande bilder i ett tält där musiken ofta framfördes av kvinnliga varietéartister. Tältbiografen klassades av kritiker som underhållning för barn och mindre kultiverade. Ett billigt nöje i dubbel bemärkelse.
Signaturen Bunny skriver 1926 i tidskriften Filmteknik:
”Men egentligen var det på den tiden ett mindervärdigt nöje för oss äldre, ett nöje som vi dock någon gång nedlät oss besöka i sällskap med våra barn för att på ett enkelt och billigt sätt roa dem. Själva ledo vi fruktansvärt vid dessa besök. Ögonen tårades av suddig flimrande film och vi våndades svårligen av det skrällande pianoklinket. Våra nerver skälvde av smärta, då och då kulminerande i en chock så vi hoppade högt upp i luften. Chocken åstadkoms av bullergrabbarna som bakom duken på ett mycket kraftigt sätt sökte ge auditoriet illusionen av ’talande’ film. Vilket oväsen. Hundskall, visslingar, tjut, krossande av porslin, åska, smällar, dunsar och brak – en jazzorkester i våra dagar är en smekande symfoni i jämförelse med vad dessa grabbar åstadkommo på den tiden. Biografen kallades populärt för ’låda’ och ger en god antydan om dåtida lokalförhållanden. Men våra ungar hade kungligt roligt och det var huvudsaken.”
Men oavsett kritiken kom folk för att se det nya, rörliga bilder. För många var Tältbiografen en viktig del av den svenska kulturhistorien, och den bidrog till att populärkultur och nyheter i form av journalfilm nådde fram till folkgrupper som annars inte hade tillgång till teater eller dagstidningar. Men tältbion var beroende av kommersiell framgång och kunde ha svårigheter att upprätthålla en högre konstnärlig standard.
Engholm vs Dahlgren
Den 24 augusti 1916 söker Engholm tillstånd hos kronofogde Dahlgren att få visa film på flera godtemplarlokaler och Folkets Hus i Roslagen, bl.a. i Rimbo och Högmarsö. I ansökan om filmvisning står att han var bosatt i Molkom i Värmland. När ansökan varken beviljas eller formellt avslogs klagade Engholm hos Justitieombudsmannen. Rådhusrätten fann att kronofogden visat oförstånd i ämbetet och dömde kronofogden att betala 25 riksdaler i böter. Domen vann laga kraft.
Familjen Engholm
Namn: August Henning Engholm
Född: 10 maj 1886 i Järbo, Gävleborg
Yrke: Resande biografägare
Jordfäst: 18 maj 1968 i Södertälje.
Hemvist mellan 1916 och 1929 Marieberg, Överjärna, Stockholms, Södermanland.
Vigsel 6 okt 1918.
Maka Anna Klara Linnea Engholm (född Davidsson)
Yrke: Biografföreståndare
Född: 12 sep 1893. i Engalund, Linneryd, Kronoberg
Jordfäst: 17 maj 1951 Överjärna kyrka.
Barn Karl Nils Bertil, Karin Maria Linnéa, Klara Stina Margareta, Sven Erik Henning, Gulli Anna Lisa
Sidor om Södertäljes biografer
- 1:A KINEMATOGRAFEN
- BIO KONTRAST, ESTRAD BIO
- CASTOR
- FOLKETS HUS
- JÄRNA FOLKETS HUS
- METROPOL, GRAND
- MÖLNBO BIO
- PARIS-BIOGRAFEN
- ROXY, ROXY-STAR
- RÖDA KVARN, CENTRUM
- RÖDA KVARN, FRÄLSNINGSARMÉN
- SANDREW 1.2.3, ROXY 1.2.3.4
- STRAND, SAGA
- OM SIDAN
Mer om Södertäljes gamla biografer på Facebook
Lämna ett svar