RÖDA KVARN, FRÄLSNINGSARMÉN

Röda Kvarn i Mälarehamnen öppnar den 30 november 1912 på på övervåningen i Viktoriasalen, som innan varit Frälsningsarméns lokal. Adress Västra Kanalgatan 20. Lokalen har innan förvandlingen till biograf omväxlande använts som konsertlokal, teater, danssalong, matsal, café och slutligen innan bion som lokal för Frälsningsarméns möten och kinematograf visningar..

Röda Kvarn blir Södertäljes tredje i ordningen och den största med 300 sittplatser. I öppnings annonsen beskrivs den som ”Stadens största och förnämsta biograf”. Val av läge är strategiskt då Västra Mälarehamnen med sina caféer och butiker är en välbesökt plats. Men redan på fredan blir det ”smygpremiär”.

Trycket i sista raden är dåligt. Kan stå ”prydligt skick” → kan i fraktur ge något som liknar ”…nrvdligt”.. Viktoriasalen var kraftigt nedgången och krävde en rejäl renovering innan den kunde öppnas som biograf..

Trasiga film i Paradiset

Enligt Göran Gelotte sas det i folkmun, lite elakt – att det enda som verkligen ”maldes” på Röda Kvarn var filmen. En anspelning på de många och omtalade avbrotten under föreställningarna.

Röda Kvarns logga ur Göran Gelottes bok ”Gå på bio i Södertälje”. Tecknad av Rune Ståhl efter en bioannons.

Trots en rejäl ekonomisk satsning inför premiären gick biografen dåligt och redan efter ett år tvingades de stänga. Vilka som är ägare är ej klarlagt – Efter nedläggningen blev lokalen en boxningsarena. Huset är i dag rivet.

Frälsningsarméns kinematograf

Att Röda Kvarn etablerade sin verksamhet i Frälsningsarméns gamla lokal var ingen tillfällighet.

Förutsättningarna för filmvisning fanns i byggnaden, en konsertlokal och stabskaptenen Hellgren hade före Röda Kvarn, använt Viktoriasalen för visningar av Frälsningsarméns Kinematografiska bilder.

När andra tog betraktade filmen som djävulens bländverk, insåg Frälsningsarmén tidigt att filmen – rätt använd – kunde bli ett värdefullt hjälpmedel.

Vid ”barnmöten” på hösten och de återkommande ungdomsveckorna på våren använde Frälsningsarmén filmen som ”dragplåster”. Då kunde det bli lång kö utanför Frälsningsarmén.

Torsdag den 6 dec 1906 är det Adjutant Daniels som leder visningen av de rörliga bilderna. Vuxna 25 öre och barnen fick betala 10 öre för att se på filmen.

På bilden nedan, Samaritsekreteraren Algot Kanefeldt med en kinematograf. Frälsningsarmén dokumenterade flitigt sin verksamhet på film.

Affischen gör reklam för Frälsningsarméns visning av sin film. ”Sjömanövern till Södertälje” i Gamleby Godtemplarlokal 1909.

En dokumentärfilm om de tusentals människor som färdades med ångbåt från Stockholm till Södertälje för att delta i ett läger på deras friluftsanläggning i Södertälje.

Namnet Röda Kvarn

En mer känd och lika kortlivad, biograf med namnet Röda Kvarn öppnade på Norrmalm i Stockholm. Invigning i Svea-salen den 20 januari 1912 och biografen stängde (precis som i Södertälje) redan i september 1913. Biografen hade 867 platser och en 14-mannaorkester. Ägare var Svenska Bio.

Annonsen th. för Röda Kvarn på Norra bantorget har slående likheter med Rune Ståhls teckning. Samma annonsör för bägge biograferna eller ett plagiat?

Stockholmstidningen 1912,
Röda kvarn på Norrmalm

Namnet Röda Kvarn är en svensk översättning av Moulin Rouge (”Röda kvarnen”) i Paris – ett populärt nöjesnamn som svenska biografägare gärna tog till sig under det tidiga 1900-talet.

Namnet Röda Kvarn återkommer 1917, då J P Moren öppnar en biograf med samma på Storgatan. Läs mer på RÖDA KVARN – CENTRUM BIOGRAFEN

Klicka för att se bildgalleri

Sidor om Södertäljes biografer

Mer om Södertäljes gamla biografer på Facebook

Senaste inläggen

Lämna ett svar Avbryt svar

Södertäljesbiografer &närliggande

Senaste inläggen