Röda Kvarn i Mälarehamnen öppnar den 30 november 1912 på på övervåningen i Viktoriasalen, som innan varit frälsningsarméns lokal. Adressen är Västra Kanalgatan 20. Lokalen har innan förvandlingen till biograf omväxlande använts som konsertlokal, teater, danssalong, matsal, café och slutligen innan bion som lokal för Frälsningsarméns möten.

Biografen blir Södertäljes tredje i ordningen och den största med 300 sittplatser. I öppnings annonsen beskrivs den som ”Stadens största och förnämsta biograf”. Val av läge är strategiskt då Västra Mälarehamnen med sina caféer och butiker är en välbesökt plats. Men redan på fredag blir det ”smygpremiär”.

Utmärdligt (utmärkt) i sista meningen är ett ålderstiget men vanligt förekommande uttryck i dåtidens Svenska tidningar. Viktoriasalen var kraftigt nedgången och krävde en rejäl renovering innan den kunde öppnas som biograf..

Trasiga film i Paradiset

Enligt Göran Gelotte sa det i folkmun, lite elakt – att det enda som verkligen ”maldes” på Röda Kvarn var filmen. En anspelning på de många och omtalade avbrotten under föreställningarna.

Röda Kvarns logga ur Göran Gelottes bok ”Gå på bio i Södertälje”. Tecknad av Rune Ståhl efter en bioannons.

Trots en rejäl ekonomisk satsning inför premiären gick biografen dåligt och redan efter ett år tvingades de stänga.

Vilka som är ägare är ej klarlagt – forskning behövs. Efter nedläggningen blev lokalen en boxningsarena. Huset är i dag rivet.

Frälsnings-arméns kinematograf

Att Röda Kvarn etablerade sin verksamhet i Frälsningsarméns gamla lokal var ingen tillfällighet. Förutsättningarna för filmvisning fanns i byggnaden, en konsertlokal men Stabskaptenen Hellgren i Frälsningsarmén hade tidigare också använt Viktoriasalen för sina Kinematograf bilder.

Medan andra frikyrkosamfund tog avstånd från filmen och betraktade den som ett djävulens bländverk, insåg Frälsningsarmén att filmen – rätt använd – kunde bli ett värdefullt hjälpmedel i verksamheten.

Vid ”barnmöten” på hösten och på de återkommande ungdomsveckorna på våren använde Frälsningsarmén filmen som ”dragplåster” t.ex. Barnen från Frostmofjället eller passions filmen om Jesu lidande Konungarnas Konung. Då kunde det bli lång kö utanför Frälsningsarmén och barnen fick betala 10 öre för att täcka kostnaderna för filmvisningen. .

Frälsningsarmén dokumenterade flitigt sin verksamhet på film. Affischen från 1909 gör reklam för visningen av deras film. ”Sjömanövern till Södertälje”, En dokumentärfilm om de tusentals människor som färdades med ångbåt från Stockholm till Södertälje för att delta i läger på deras friluftsanläggning i Södertälje.

Namnet Röda Kvarn

En mer känd och lika kortlivad, biograf med namnet Röda Kvarn öppnade på Norrmalm i Stockholm. Invigning i Svea-salen den 20 januari 1912 och biografen stängde (precis som i Södertälje) redan i september 1913. Biografen hade 867 platser och en 14-mannaorkester. Ägare var Svenska Bio.

Annonsen för Röda Kvarn på Norra bantorget har slående likheter med Rune Ståhls teckning. Samma annonsör för bägge biograferna eller ett plagiat?

Namnet Röda Kvarn är en svensk översättning av Moulin Rouge (”Röda kvarnen”) i Paris – ett populärt nöjesnamn som svenska biografägare gärna tog till sig under det tidiga 1900-talet.

Namnet Röda Kvarn återkommer 1917, då J P Moren öppnar en biograf med samma på Storgatan. Läs mer på RÖDA KVARN – CENTRUM BIOGRAFEN

Mer foton o fakta hittar du på Facebook