Södertäljes biografer & närliggande

Rösträtten i Vårdinge 1910 är som i övriga Sverige graderad efter inkomst. De fattiga saknar rösträtt.

Den kommer först 1921. Mot den bakgrunden blir behovet av en folkpark och ett eget hus tydligt. I Vårdinge är de flesta arbetarna medlemmar i Konsumtions-föreningen, anslutna till partiet Socialdemokraterna, och ett LO förbund eller Syndikalisterna. De behöver en plats där man kan samlas. Hålla möten. Organisera sig. Säga sin mening. Folkets Hus i Mölnbo föddes ur erfarenheter av att stå utanför – och viljan att skapa något eget.

Tidningen Socialdemokraten 1910–03-26
Artikel om Ombudsmannen J Persson (S) som på sin valturné besöker Mölnbo inför landstingsvalet. Mötet är offentligt men enda möjliga lokalen för ett socialistiskt valmöte blir vardagsrummet hos en sympatisör. Mötet beslutar efter föredraget att bilda en arbetarekommun och samma kväll har de en styrelse. -”Den största svårigheten å denna plats är att ordna lokalfrågan. Men Mölnbo arbetare skola nog även klara upp denna sak,” skriver redaktionen på Socialdemokraten.

Konsumtionsföreningen

Alla större möten hölls utomhus. Konsumtionsföreningen i Mölnbo stod  arbetarrörelsen nära och under de första decennierna bars den upp av arbetarnas engagemang. Föreningen bildades 1908 på initiativ av Hulda Holmberg, Vid bildandet blev 38 personer medlemmar den 1:a dagen.

Sittande vid bordet föreståndaren Arvid Linell. Främre raden FV. Johansson, Severin Eriksson, Eskil Pettersson, Evert Hjelm, Birkeby, Hans Ek, Hugo Johansson, Erik Andreasson, Alvar Gustavsson, Folke Olsson, Gunnar Hellman. Bakre raden från FV. Nils stolpe, Bertil Johansson, Nils Holmberg, Albin Karlsson, Harry Karlsson, Holger Karlsson.

Verdandi

23/8 1908 bildas Verdandis loge 795 ”Förgät mig ej” i Mölnbo. Text på standarets framsida: Höj kampens fana I unga! Text baksida: Nykterhet – Upplysning – Människovärde. Standaret finns idag på Runö.

1910-03-23 uppmärksammar tidningen Socialdemokraten att samtliga nykterhetsföreningar i Vårdinge landskommun, utom Verdandi får kommunalt bidrag. I protest har Verdandis medlemmar delat ut tidningen Socialdemokraten gratis.

Inför bygget av Folkparken och Folkets Hus köper Verdandi 121 andelar. Föreningen var fortfarande aktiv och kvar i Folkets Hus i början av 1990-talet, berättar makarna kenth och Lis Bruhn Linder, som då var aktiva Verdandister.

AGITATIONSTURNE

Sent på eftermiddagen, den 24 maj 1911 körde framtiden in i Mölnbo. Den kom i form av Kata Dahlström och en röd bil av märket Mathis, med röda vimplar och tre socialdemokratiska agitatorer. Ungdomsförbundet hade tagit ett djärvt grepp, en agitations turné med automobil inför riksdagsvalet. Det 2:a stoppet på listan är Gnesta, därefter Järna, Hölö, Vagnhärad, Trosa, Stora Eneby, Nyköping, sen är det svårt att tyda texten.

I Mölnbo väntade 300 åhörare. För ryktet spred sig snabbt: fru Kata är i antågande. Allra helst talade hon för textilarbeterskor som hon kallade ”mina töser”, och som i Mölnbo för järnvägsarbetare: ”mina pojkar”. Tonen var ofta uppfostrande. Hon uppmanade publiken att bygga sig ett Folkets Hus där de fritt kunde hålla sin talan och de kvinnliga åhörare läxades upp för att de inte förstod vikten av organisering.

Växande fackföreningar

Stenarbetarna

Marmorbrottet 1910-talet: Stenarbetarna i Mölnbo var tidigt politisk medvetna och fackföreningen var radikal, flera är också aktiva syndikalister. 1910 bildar de en Socialdemokratisk Arbetarekommun.

Rapport av Gustav Karlsson från Stenhuggarförbundets avdelning Nr 81 i Mölnbo den 30 augusti 1909: Deltagande i striden 25. Organiserade 17. Oorganiserade 8.  Får härvarande storstrejksutskott anhålla om hundra kronor För avhjälpande av värsta nöden härstädes…….. Gustav Karlsson Anneberg Mölnbo.

Gustav Karlsson var Syndikalist och strejkledare för stenarbetarna i Marmorbrottet. 1922 blev Gustav också vaktmästare i Folkets Hus. 1934 anordnade han ett medlemsmöte med kommunisternas partiledaren Kilbohm Det fanns en politisk spänning i luften mellan delar av Folkparkens styrelse och vaktmästaren. Enligt uppgift t.o.m. en vilja att bli av med honom, men ingen i styrelsen vågade öppet ifrågasätta Gustav, som var stridbar.

Lantarbetarnas avdelning 125 i Vårdinge

Lantarbetarna i Vårdinge är många men egendomslösa och beroende av godsägarna, har därför svårt att organisera sig. Men Hilmer Pettersson är en av de som tar upp kampen för bättre levnadsvillkor. Han är med och bildar Lantarbetarnas avdelning 125 i Vårdinge. Han kallas Hilmer Pelle, är en av Folkets Parks grundare. 1968 får han Lantarbetarförbundets veteran medalj av Gunnar Sträng, för sitt arbete i avdelning 125.

Bilden av lantarbetarna är från 1930-talet och tagen på gården Hjortsberga: Sittande från vänster Gunnar Wigholm, Hugo Bjur, Göte Andersson och Hilmer Pettersson – ”Hilmer Pelle”.

Rad 2: Nils Lindkvist, Folke Karlsson, Oskar Andersson, Henrik Lind, Ruben Ålund, 10) Arne Bjur, 11)? Johansson, 12) Gunnar Eriksson, 13) Axel Johansson, 14) Edvard Göransson, Befallningsman Ture Larsson, Georg Johansson, Oskar Andersson, Klastorp och Oskar Andersson från Mejeribyggnaden.

Bildande av föreningen

1916 bildas en folkparks förening. Ordförande är Linus Ek, kassör E.K Pettersson och sekreterare blir John Lind. Ledamöter är Sven Stolpe, Oskar Johansson och Arvid Lindkvist. Styrelsen första uppgift blir att sälja andelar. De första köps den 16 nov. 1916 av Gustav Karlsson i Anneberg och Gustav Lindkvist i Sandbrink. Arbetarekommunen köper samtidigt 100 andelar.

Namnet är nu Föreningen Folkets Park i Mölnbo U.P.A. Verksamhetsbeskrivning: Att inom Mölnbo stationssamhälle inköpa tomt, avsedd för folkmöten, friluftsfester och dylikt samt eventuellt senare därå uppföra byggnad avsedd för samma ändamål.

En tredskande stationsföreståndare

Linus August Ek, facklig medlem i Järnvägsmannaförbundet och stationskarl vid Mölnbos järnvägsstation är invald för Socialdemokraterna i Vårdinges kommunalstämma. Men nekas ledighet för att delta i ett kommunalt möte. – ”Beslutet tas av den borgerlige stations-föreståndaren Carl Sundin som hellre tog bestraffning än låta stationskarln gå på stämman”, skriver tidningen Arbetet den 28/12 19010. 

Linus Ek blir senare ordförande för Arbetarekommunen, Vårdinges Kommunalstämma samt Landstingsman och ledamot av Öknebo vägstyrelse Vårdinge socken. Carl Sundin? Han pensioneras och kan inte längre hindra Linus att gå på möten.

Handpenning

13 okt 1916 kan Folkets Parks kassör E K Pettersson äntligen lägga en handpenning på en tomt i kvarteret Haga. Text på Kvittot: ”Af kassören i föreningen Folkets Park i Mölnbo har jag för räkning i Mälarprovinsernas egnahems aktiebolag emottagit kronor hundra i handpenning för en tomt å Mölnbo enligt köpekontrakt. Denna dag såld av oss för 600 kronor till Mölnbo föreningen.
Mölnbo den 13 oktober 1916. Oläslig namnteckning”

Det är något som bränner sönder lungorna

I Sverige dog mellan 1916 och1920 cirka 37 500 människor i Spanska sjukan . Mölnbo är inte skonat och hela familjer blir begravda. Arbetet i den nya Folkparken står stilla, med ett undantag 20-1-1917 då andelsföreningen registreras hos länsstyrelsernas handelsregister. De i föreningen som är friska kan röja sly men det saknas pengar till en dansbana och lotteristånd.

År 1919 börjar det vända och föreningen har råd att köpa en dansbana av Mölnbos idrottsförening för 200 kr. De bygger också en biljett kiosk för dansen och bodar för försäljning av lotter o förtäring. Men den sociala samvaron är utslagen och många går arbetslösa. Men Arbetarrörelsen kan glädjas över att äntligen har fått en mötesplats.

Folkets Parks festkommitté 1920

Orkestern är Mölnbo kvartetten: fiol Åke Lindholm, trummor Algot Andersson, dragspel Kurt Andersson, banjo Eskil Pettersson.

De har byggt en biljett kiosk vid dansbanan och förhoppningen är att dansen ska ge ett överskott. Men trots allt slit står nöjeslivet i Mölnbo fortfarande stilla. Spanska sjukan och massarbetslöshet har dämpat viljan att gå till parken. Sverige har 1922 en massarbetslöshet på 25 procent, en nivå som inte överträffats, varken förr eller senare, och föreningens skulder växer.

Bygget tar fart

Spanska sjukan är på tillbakagång och Folkparkens styrelse arbetar febrilt med planen att bygga ett Folkets Hus. Fylld av optimism men utan pengar påbörjas bygget 1920. Försäljningen av andelar gav inte förväntade inkomster och intäkter från dansbanan är låga. 1920-talet präglas av kris och bygget står det första året långa perioder helt stilla. Trots kassabristen tvingas de anlita  ett bygglag som styrelsen betalar via ett lån från Landssekretariatets Folkets Huslånefond med 5000 kr. Lån från en herr Rudolf Regnström 2000 kr. Vårdinge kommun 3000 kr. och ett lån från Vårdinge sjukkassa på 1500 kr.

Huset är 1922, efter drygt 2 år nästan klart. Det återstår arbeten inne i huset och i folkmun hos äldre sa de att en hemlös konstnär som bodde i ett tält anlitades när taklisten i Folkets Hus skulle dekoreras med fackliga symboler. Skröna eller sant får vara osagt. Listen doldes efter en brand 1956 och kom åter i dagen på 70-talet. Inte mycket av exteriören är förändrat sen 1922, jämfört med i dag. Huset är kortare då scenen ännu inte är byggd. Entrén till bion ligger på vänster sida av gaveln och A-salens fönster är symmetriskt placerade på både husets fram och baksida och fönster i vaktmästarbostaden är bytta.

Underhållning & skuldsanering

1923 köper Linus Ek en radio. Styrelsen hoppas kunna sälja biljetter till Telegrafverket och Radioaktiebolagets försökssändningar. Men mottagarens radiorör krävde ström för att ta emot radiovågor på längre avstånd och för att ansluta en högtalare, Då Folkets Hus saknade elektricitet fick Linus Eks söner ladda batteriet i skolan. Men de får efter tag sälja radion då det inte kan sälja biljetter eftersom programtider saknades.

Räntor och amorteringar är betungande och inkomsterna fortsatt små. I handkassan finns 24 kr. och 81 öre och på KF:s sparkassa 99 öre Skulden är nu 10.500 kr. Motsättningar mellan socialdemokrater och syndikalister verkar aldrig ta slut och en trötthet har infunnit sig hos styrelsen. Föreningens väljer 1926  Nils Holmberg (1901-1981) som ordförande och som kassören Holger Karlsson (1902-1995), de bägge rensar ordentligt i finanserna som är katastrofala. Nils blir kvar som ordförande i nästan 50 år.

Det finns de som menar att Nils fortfarande vakar över huset. Att de påtagligt känt hans närvaro  och lukten av piptobaken.

Att få läsa böcker av arbetarförfattare och få kunskap om Marx och politiken var en del av arbetarnas frigörelse och i Mölnbo var det eldsjälen Verner Eriksson (1899-1986) som banade vägen för folkbildningen.

Verner började arbeta som ung pojke på mortel fabriken nere vid ån. De första åren fick han stå på  en låda från sockerbolaget för att nå upp till maskinen. Verner törstade efter kunskap och blev eldsjälen bakom ABF:s  studiecirklar och byggde upp ett arbetar bibliotek som med tiden blev ett folkbibliotek vid väg 57. Där Verner var verksam i många år. 1972 fick han kommunens kulturstipendium för sina insatser.

I hushållens tjänst”

Lucia kom till Sverige 1927 och tidigast från 30-talet tog flickorna definitivt plats i julspelen men här saknas de. Banderollen ”I hushållens tjänst” hänger framför biografteaterns filmduk. 

Lefvande bilder

Liberala frikyrkor, Nykterhetsloger och Arbetarrörelsen anlitade tidigt kringresande biograf direktörer för att locka besökare till sina möten och i Folkparkens bok med andelsägare finns en notering bredvid Socialdemokraternas andelar nr 1-10 den 11-16-1916 f ”Intäkt 100 kr. från föreläsning och biograf” Affischen TH är från Konsert- och biograf-teatern Lux program 1914. De lockar med levande musik till bilderna av dragspels konstnären herr Karl Karlsson från Jularbo : Enligt affischen är LUX den ”Absolut bästa ambulerande biografen”

Men trots möjligheten att ha en egen biograf i sitt hus saknar föreningen ekonomi för att köpa en egen kinematograf. Lösningen blir som i Järna och Gnestas Folkets Hus, en kringresande biograf direktör hyr in sig och öppnar en permanent biograf i huset.

1922-1930
Liljemark & Holmberg från Vagnhärad öppnar Mölnbos första permanenta biograf.. Enligt en förteckningen 1930 över Sveriges biografer har de 100 sittplatser i Mölnbo Folkets Hus.  O. Holmberg och Helge Wilhelm Maurits Liljemark (1899–1938) var två biograf direktörer som under 1920- och 30-talet drev en mindre biografkedja i Trosa, Vagnhärad, Hölö, Gnesta och Mölnbo. I övrigt är väldigt lite känt om deras verksamhet.

Bakom Mölnbo kvartetten är filmduken uppspänd. Bilden är tagen innan scenen byggdes. Ett återkommande inslag var visning av målade glasplåta i en projektor s.k. Camera Obscura. Men publiken vill ha det absolut senaste, levande bilder.

1936-1939
Elof Johansson ”Bio-Elof” i Hälleforsnäs tar över i Mölnbo och byter namn till Idealbiografen. Antal platser utökats till 150. Bio-Elof hade en omfattande verksamhet i Sörmland och förutom Mölnbo och Hälleforsnäs visar Bio-Elof även film i  Bettna, Enhörna, Hållsta,Råby, Skebokvarn, Torsvalla, Vagnhärad och Öknaby. Filmerna beställs vid besök i Stockholm och visas runt på Bio-Elofs alla biografer.

1939-1959
Nils Gustav ”Bio-Pelle” Pettersson i Flen har fått i uppdrag av Folkets Hus centralkommitté att stödja Folkparker och Folkets Hus så att föreningarna kan ta över och driva biograferna i egen regi via Folkets Hus biografkedja Folkbiografer. Pettersson besöker för detta ändamål bl.a. Mölnbo. Uppdraget i Mölnbo är att gubbarna i folkparken ska säga upp Bio-Elof och själva driva bion . Mötet slutar med att Bio-Pelle själv tar över Mölnbos biograf..

Bio-Pelle tar parti

Biografägareförbundet som organiserar alla privata biografer vill  inte bli av med de lönsamma hyreskontrakten i Folkets Hus och Bio-Pelle tar bokstavligen parti mot sin uppdragsgivare och för de privata Biografägarna. Folkbiograferna. Nu driver han den egna privata kedjan Scandia på 17 platser i Sörmland, däribland Trosa, Stallarholmen, Tystberga, Björnlunda, Hölö, Mölnbo, Vadsbro, Vrena, Stjärnhov, Lästringe, Barva, Jönåker och Flen m.fl. orter.

Arbetarekommunen

En julfest arrangerad av Mölnbo Arbetarekommun, socialdemokratiska kvinnoklubben och SSU. Festen var länge en tradition som pågick ända fram till 70-talet. Filmduken hänger fortfarande direkt på väggen men har blivit betydligt bredare och bion har fått en högtalare.

Perioden fick sitt namn efter Per Albin Hanssons folkhemstal 1928. Socialdemokraterna sitter vid makten i Sverige och vill att alla klasser ska mötas. I Mölnbo ska Folkets Hus och Parken ska vara öppen för alla. Även de som röstar borgerligt köper andelar. Men kommunisterna paroll är klass mot klass och de strider mot varandra, ibland t.o.m. bokstavligen.

Perioden inleddes med svåra ekonomiska kriser. Oroligheter på arbetsmarknaden ledde till skotten i Ådalen, då fem människor sköts ihjäl av militären när de tågade i en fredlig demonstration från Frånö Folkets Park till Lunde Folkets Hus.

40-talet:  Biobesöken i Mölnbo kraftig på 30-talet. En trend som fortsatte under andra världskriget och beredskapsåren för att ha sin topp på 40-talet. 1945 förlänger arbetarna huset för att få en scen och biografen moderniserar med ljud och med en AGA Baltic rörförstärkare. Politiskt är tanken såväl lokal som centralt att Folkets hus ska var bygdens kulturcentrum. Ett centrum för bygdens folkliga kultur. Huset självt skulle stå där som ett vittnesbörd om, vad arbetarklassen kunde, när den ville. Gangsterfilmerna skulle ut och istället skulle film visas, som skänkte ungdomarna avkoppling, glädje och visioner av en ljusare och fredligare framtid. Teater, ungdomar, olika föreningars möten – alla skulle samlas i folkets hus. 

Taxichauffören Allan Johansson har skjutsat dansbandet Meteor från Nykvarn till Folkets Park i Mölnbo. Från vänster Allan Johansson, Gunda Karlsson, Sven Gustafsson, Sven Rådstöm, Birger Lönndal, Rune Kindell.

Keve Hjelm 1922-2004 gör sitt första offentliga framträdande 1930 i Folkets Hus. Modern Anna Hjelm, kassör i den nybildade socialdemokratiska kvinnoklubben och väverska på spinneriet anlitar sonen Keve för underållning på klubbens kulturella aftnar. Keve flyttar efter barndomen till Stockholm där han debuterar som skådespelare. Medverkar bl.a. i Bo Widebergs film Kvarteret Korpen. 

Debatt med knytnävar

Gustav Karlsson som 1909 var strejkledaree för stenarbetarna i Marmorbrotte organiserar 1932 en kommunistisk arbetarekommun som engagerade ett 20-tal Kilbommare (efter namnet på partiledaren Kihlbom) Gustav blev också vaktmästare i Folkets Hus där han den 8 april 1934 anordnade ett medlemsmöte med partiledaren Kilbom. Inträdet var 35 öre- men mötet saboterades av tillresta Stalintrogna sk, Sillénkommunister som ville göra upp med, som de ansåg vara revisionister i Mölnbo. Enligt uppgift utbröt slagsmål 

Karl Kilbom mannen i mitten med glasögon, återvände 1938 till fadershuset, socialdemokratin och blev en nyckelperson inom Folkets Hus biograf verksamhet Folkbiografer.

1934-09-06 Notering i partiledaren  Kilboms kalender –Mölnbo 100 pers, Kollekt 6 kr diskussion med Sillenare

Johan Gustav Karlsson född 1875-06-24 i Klara församling i Stockholm. Död 1942-03-14 gravsatt på Vårdinge kyrkogård. Bosatt i Björkebo Mölnbo nuvarande Alpvägen. En av hans söner var Karl Evert Henry Karlsson känd som enbart Karl Evert i Mölnbo han bodde många år vid Fagernäs. 

Gustav Karlsson tv i bild med familj utanför hemmet ,Björkebo i Mölnbo.

1959 – fortfarande
Folkets Park tar över bion. Alla vill se TV och Bio Pelle från Flen ger upp. Folkparkens styrelse tar nu över driften och biografen får heta Mölnbo Bio Från 1958 ingår också Mölnbos bio i riksföreningen Folkets Hus biografkedja, Folkbiografer, Just den kedja som var tanken att Bio-Pelle skulle organisera 1939. 

Fotbolls-VM visas i TV 1958 och Mölnbo Bios publiksiffror sjunker om möjligt ännu mer. Undantaget är filmeer med Åsa-Nisse. Bio-Pelle har det kämpigt och  många biografer har redan lagts ner. 

FH BRINNER
1956, brinner Folket Hus, elden får fäste i vaktmästarbostadens garderob. Mölnbos brandkår som även är de som är aktiva i föreningen, räddar huset. Delar av pärlspånten i taket, läktaren samt lägenheten skadas. Interiören täcks med masonit.

Dockan som snälla tanter gav som tröst vid eldsvådan till  vaktmästerns dotter Monica.

Kvinnoklubben

1920 bildade socialdemokratiska kvinnoklubbar riksföreningen SSKF.
Kata Dahlström uppmanade tidigt kvinnorna i Mölnbo att ansluta sig men de ansåg sig tillräckligt  engagerade i bygget av Folkets Hus och det skulle dröja ända till 1930 innan klubben bildades i Mölnbi. Bild på en av kvinnoklubbens fester i Folkets Hus, troligen 30 tal.

Sedlighetens väktare

Förutom statens biografcensure fanns en tid i Mölnbo då barn oavsett filmens åldergräns inte fick gå ensam på sena föreställningen utan vuxet sällskap.. De skulle ha en ”målsman” med. En bisarr regel, som skolans lärare Ture Rundqvist hittat på.  ”Målsman” kunde vara vilken vuxen över 15 år som helst men som skulle, enligt regeln, se till att den unge biobesökaren återfördes till sitt hem efter bion. Regeln försvann dock snabbt då barnen lärde sig att ”ragga” rätt målsman.

Folkets Hus anslagstavla på Konsum i Mölnbo 1959 Affischer gör reklam för storfilmen Mara Maru med Errol Flynn och Rut Roman

Filmbranschen gör desperata försök att konkurrea med TVn genom att lansera storfilmer i spektakulära bildformat och Mölnbo Bio investerar i nya objektiv och bredare duk för det nya formatet Cinemascope.

Mölnbo Bio visar inte längre film för konstens skull – man exploaterar lusten att gå på bio för att få pengar att driva verksamheten. Repertoaren består från 60-talet fram till första halvan av 70-talet av repiga B-filmer och gladporr. Svenska skådespelare syns flitigt i de repiga filmerna på Mölnbo Bio.

60-talets slut

Gösta Lundin, Mölnbos starke man tar 1969 initiativ till att flytta Arbetsmarknadsstyrelsen,  barack på Rosendalsvägen till Folkets Hus. Men Vårdinge som då är en egen kommun saknar pengar och Lundins plan är att Vårdinge kommun inför kommunsammanslagningen med Järna 1970 ska  skjuta kostnader framför sig till fram tills sammanslagningen är ett faktum. 

Investeringar tas över av Järna kommun
Folkparkens styrelse är offensiv och ansluter huset till V/A nätet, bygger en vattentoalett inomhus, tegeltaket byts ut mot plåt. Eldsjälar bakom förändringen är främst Arne Vallenö och Vicke Wigholm som bildar ett radarpar fram till mitten av 70-talet. Inköpen finansieras utan att behöva ta Iån då Kommunens ekonomi är god tack vare sammanslagningen med Järna och Ytterjärna kommun.

Gösta Lundin argumenterar för Vårdinges behov i Järnas Kommunfullmäktige. Så biografen kan fortsatt drivas att lönsamheten försvunnit. Träbänkarna ersätts med stoppade biofåtöljer i röd manchester, köpta på ett konkursanbud i Nyköping.

Eldsjäl för kultur och gymnastik
En kvinna som brinner för kulturen är Dora Gustavsson. När gubbarna vill diskuterar praktiska frågor som cykelställ läser gärna Dora en dikt,  Allt medans gubbarna suckar högljutt. Dora är utbildad på Lillsveds gymnastikhögskola och är orförande i gymnastikföreningen. Hon leder också husmorsgymnastiken på dansbanan. Flera av litogtafierna av Albin Amelin som hänger i A-salen är skänkt av Dora och och hennes man. 

Fr. vänster Dora Gustavsson (ledare) Ingeborg Eriksson, Anna Pettersson. lngeborg Eriksson,  Anna Pettersson, Ingeborg Zettervall, Elsa Jansson, Anna Larsson, Elsa Gustavsson, Hanna Eriksson, , Märta Fahlén, Hilma Johanssori och Hilma Karlsson

Okänt dansband tidigt 60-tal poserar framför Folkets Hus nygamla biofotöljer i röd manchester.

Mölnbo gymnastikförening, MGF flyttar under några år sin verksamhet till Folkets Hus på initiativ av Dora Gustavsson och Björn Eriksson. MGF bildar även ett revygäng i Folkets Hus.

Förvaltare och förnyare strider i om vad som ska prioriteras. Björn Eriksson, föreningens nya ordförande hör till de senare. Han är radikal, kommer från Vilhelmina och är inte rädd att ta strid för att förändra.

Eric Nygren som är föreningens kassör och biografmaskinist tillsammans med sin son skriver 1976 en Jubileumsskriften till folkparkens 70 årsjubileum. I historiken beskrivs hur grunden lades till parken och husets tillkomst. Men fackförbunden och partiet som tidigare utgjort stommen i Folkets hus- och Parkernas existens har flyttat in till stan. Folkets Hus biografen har fått skamfilat rykte. Repiga B-filmer och föråldrad teknik på Mölnbo Bio avskräcker publiken. I Järna Nykvarn och Södertälje tar kommunen över de konkursfärdiga Husen och Folkparken i Rosenlund blir mark åt en bostadsrättsförening

Kvar i Södertäljes f.d. Folkpark står en byst av Hjalmar Branting, vilken ursprungligen kom från Södra Folkparken i Stockholm. Bysten hade på 1920-talet kostat 7500 kronor, en ansenlig summa då och de flesta, som besökte parken hade skänkt en slant vid inköpet för att alla skulle komma ihåg Hjalmar Branting. Efter en brand och konkurs i Midsommarkransens Folkpark 1927 skänks bysten till Södertäljes nyöppnade Folkpark. När Folkparken i Södertälje går i konkurs borde de ha följt Midsommarkransens exempel och donerat bysten vidare till Södertäljes sista Folkets Hus. Men den får stå kvar bland bostadsrätter, lösryckt från sitt sammanhang.

I kommunens minsta ort gällde det att hitta en verksamhetsform som kunde tillgodose allas behov och önskemål och att få vi-känslan att växa sig stark. Att åter bli ett centrum för bygdens folkliga kultur. En milstolpe på vägen var självklart den digitala biografen och direktsända operaföreställningar blev också en del av vägen för att få till stånd en digitalisering. Nolltaxa för föreningslivet, öppen förskola och senare en ungdomsgård har varit andra.

I vågorna av förändringar säger Mölnbo Bios biografmaskinist upp sig med kort varsel. Tyvärr har hans lärling inte lärts sig att skarva ihop alla filmrullar till en, vilket krävs då Mölnbo Bio bara har en projektor. Efter en rad av avbrott för varje ny akt som ska laddas ger lärlingen upp. Eric Nygren och sonen Pelle Nygren får nu lära sig ett nytt yrke, biografmaskinstens.

Med stöd av Björn Eriksons efterträdare, Lars Lundgren satsar Mölnbo nu Bio nu kvalitetsfilm, filmfestivaler och Bio Kontrast. Publiken börjar återvända och Folkets Park får ekonomiskt stöd för att byta ut biograf stolarna från 1959 mot nya röda med bekväm stoppning, på hjul. Filminstitutet ger bidrag till ny teknik, den gamla Kinofa projektorn bytas ut mot en ny Erneman som klarar både 16 mm som 35 mm film men ljudet är fortfarande mono. Men det sker också misstag som när Folkets Parks nye ordförande Lars Lundgren och kassören Eric Nygren skrämmer ”livet ur tanterna” som har sy träff i huset, genom att fälla en stor björk över taket.

Tekniken i Mölnbo är från 1959. Ljudet är mono och kommer från en AGA rörförstärkare, lampans ljus är en öppen ”svetslåga” mellan två kolstavar och film hjulen räcker inte till så paus är mitt i filmen är tvunget.

Den stora filminspelningen

Trots att filmen inte blir en publiksuccés lyfter den Folkets Hus verksamhet på 80-talet.
Men 38 år senare inför husets 100 års jubileum svärtas minnet av inspelningen ner då Hildebrand erkänner sexuella övergrepp mot små pojkar.

Komikern, musikern och skådespelaren Gösta Engström är under inspelningen scenograf och allt i allo. Han tar fram husets ursprungliga pärlspånt med sin vackra imitation av ädelträ och sneda kvadratiska rutor. Efter filminspelningen täcks målningen åter över. 

90 tal: Upprustning av parken, dansbanan, byte av tak på fd. AMS-baracken och 85 års jubileum

Staffan Hildebrand väljer 1984 Mölnbo Folkets Hus som inspelningsplats för filmen ”Rosen” som får sin väldspremiär på Mölnbo Bio. Handling: En ort i Mellansverige har sett sina bästa dagar. Arbetslöshet är ett av de största problemen man brottas med. Byggmästaren presenterar ett projekt för det socialdemokratiska kommunalrådet. Han vill bygga ett jättelikt shoppingcenter där den gamla Folkets Hus-byggnaden ligger. Det enda motståndet är kvinnoklubben och några ungdomar.

1979: Länstidningen uppmärksammar att biograf-maskinist avtäckt en handmålad list från 20:talet med naivt målade symboler av fackföreningarnas emblem. Masoniten får dock sitta kvar på väggarna med ett undantag, filmens Rosen.

Radarparet Björn Eriksson (den yngre) och Sven Gustavsson bygger upp dansbanan inför jubileumsfesten. På bilden syns Sven, han är också. vaktmästare.

Eric och Pelle Nygren har gjort sitt, lämnar över driften av Bion och huset till Kenth Gustafsson.

Folkets hus kören sjunger på 85 år jubilumet 1996 FOTO: Sune Eriksson fd. vaktmästare

Elen förstärks då Eldkvarn behöver Folkets Hus som replokal

1985 hyr Eldkvarn FH för att repa inför en stor turné. I villkoret för hyran ingår en offentlig spelning för Mölnbos ungdomar. Förband är punkbandet Tant Strul. För att klara av Eldkvarns teknik förstärks elen kraftigt. På 80-talet var Kajsa Grytt och Plura Jonsson ett av musikbranschens mest omtalade par och självklart blir Kajsa Grytt och Malena Jönsson från fd. punkbandet Tant Strul (upplöst 1985) Eldkvarns förband vid deras spelning i Mölnbo Folkets Hus. Foto från Kajsas bok ”Boken om mig själv”.

Historien om Folkets Park i Mölnbo är intimt förknippad med övriga Folkets Hus och parker i Sverige. Layouten är hämtad från utställningen ”För en rimligare värld”. – en utställning från vår riksorganisation FHP om våra hus och parker. 

Johanna Hofrings kulturförening Tripoli  anordnar under ett par år sommar-bio och film-festivaler i huset. På repertoaren står bl.a. experiment och Art-filmer. Hon sätter återkommande under många år Mölnbo på kartan genom sina olika projekt. Under 2000-talet dominerar utvecklingen av biografen.

2003: Biografens första kvinnliga maskinist o föreståndare Ann-Charlotte Wallén tecknar ner bions historia och kämpar för att hålla filmvisningen vid liv.. Men kostnaderna är höga och underskotten växer.

MÖLNBO BIO LÄGGS NER
2006: Eldsjälen Ann-Charlotte Wallén har flyttat till Christchurch, Nya Zeeland. Kenth Gustafsson till Gnesta och Johannas filmfestivaler är bara ett minne blott. Folkets Parks ordförande Björn Eriksson (den yngre) och styrelsen beslutar att lägga ner Mölnbo Bio.

Bio lampan tänds
2013: En Monsterfilm Festival med en enkel videoprojektor. från nya maskinrummet. Huvudnumret är Lumiers stumfilm ”Resan till månen” och Duon Son ‘a Lumiere som spelar elektroakustisk musik framför vita duken. Öppningen blir minst sagt en succé.

Inför nyåret 2014 lånarPelle Nygren en digital biograf- projektor av riksföreningen Folkets Hus och Parker och förvånade Mölnbobor strömmar i mängde till bion för att titta på julhelgens filmpremiärer.

2 av de filmer som premiärvisades med lånad projektor Bägge blev kassasuccér 

Maskinrummet i det fd köket  är 2010 orört, en tidskapsel från 1988. På bilden demonterar Pelle Nygren bions gamla mono förstärkare för att flytta upp tekniken till läktaren.

Maskinrummet o fd köket blir biljettkiosk

Läktaren byggs om till maskinrum

EU projekt räddar bion

Pelle Nygren är tillbaka för att rädda bion.

2010: Söker och får EU stöd från Leader till en förstudie men motgångar väntar. I januari 2011 har värmen i maskinrummet stängts av för att spara på oljan. Vattenrören sprängs och all teknik och inredning vattenskadas. Sven-Olof Eklund från styrelsen och Pelle Nygren påbörjar nu ett nytt maskinrum på läktaren.

Festen är över, EU-pengarna är slut

2015: Den hyrda projektorn är återlämnad Istället satsa pår lobbyverksamhet och att skapa uppmärksamhet för att få stöd till en egen digital bioprojektor. För att skapa uppmärksammhet livesänder Pelle Nygren opera på Södertäljes stadsscen i samarbete med Peter Taberman på Estrad.

Egen digital projektor?
Pelle Nygrens arbete med ansökningar och uppmärksamheten från de livesända operorna i Södertäljes stadshus som arrangeras av Folkets Park  i Mölnbo sätter även den nerlagda bion i Mölnbo på kartan. 

Filminstitutet och Södertälje kommun ger ett bidrag på en halv miljon kronor till digitalisering av Biografen. Det är tänkt att projektorn ska ”turnera” i kommunen så fler kan få tillgång till en bio. Så blir det inte, projektorn lämnar aldrig maskinrummet i Mölnbo.

Folkparken väcks ur sömnen

Nicklas Lindström, musiker från Strängnäs som tillsammans med sina musikerkollegor engagerade sig i folkparken mellan 2012 & 2017

Bilarna på parkeringevar en del av  Nicklas evenemang.

Nicklas Lindström spelar rockenroll i parken med kompisat och en rad  kända artister och väcker minst sagt den sovande Folkparkscenen till liv under några år.

LT:s Eldsjälspris En pampig cermoni på Marenplanen i Södertälje 21:a aug, Del av juryns motivering: ”Med energi och envishet har Pelle Nygren och styrelsen för Folkets park i Mölnbo bevisat, att antal bosatta på orten inte sätter några hinder för kulturen och vad som är möjligt ….”. Mellan LT:s konfrencier och Nygren står Pelles klasskamrat Peter Taberman som varit aktiv sedan barnsben i Södertäljes Folkets Hus  numera Stadsscenen Estrad och enda kvarvarande biograf i Södertälje stad.

2018: Riksorganisationen Folkets Hus och parker fyller 125 år och huset och Mölnbo bio fyller 100 om 4 år.

TRASIG PROJEKTOR & INSTÄLLD TURNE
2015: Kulturarbetare i Södertälje undrar varför den nya digitala projektorn är kvar i Mölnbo? De hade förväntat sig en turné. Mölnbo Bio har dessutom driftstopp eftersom den nya projektorn är sönder.Garantin gäller och nya kretskort skickas så smånigom från Amerika. 

NYA DRIFTSTOPP projektorn  åter trasig. Till råga på allt höjd skatten på biobiljetter. Nytt kretskort från Amerika är beställt men tack vare lånad teknik rullar filmvisningarna utan avbrott denna gång. Filmägarna avskaffar filmkopior all film skickas nu via nätet in i projektorn. Föreningen bygger om projektorn för egna medel för att slippa alla driftstopp pga den undermåliga tekniken. Biografen ansluts till ytterligare ett nytt istributionsnätverk. Folkets Bios ”FILMDIST” ett digitalt nätverk för oberoende film.

Ett bakslag, Nicklas Lindströms rock’n’roll picnick i parken har somnat in.

Men bion utökas med en kortfilmfestival på årets kortste dag och morgonbio med knattefilm till förskolan.

2019: Tekniken har stått stilla sedan investeringen i en ny projektor 2014. Filmduken från 50 talet är nu mer gul än vit och ridån har rasat. På kommundelsnämnden sista möte i december beslutar de att ge hälften av de medel som krävs för att byta duk och ersätta ridån med en ridåliknande inramning av filmduken. Filminstitutet har tidigare gett en mindre summa i samma syfte men de sista medlen saknas. Den egna budgeten räcker dock till att byta ytterdörrarna som gjort sitt.

Publikarbetet går desto bättre och besök av filmens regissör blir ett återkommande inslag. Först ut är dokumentärfilmaren Pia Johansson med publiksamtal och sina två dokumentärfilmer, ”Samefolk” och ”Snön är alltid vit på Landsort”. Därefter kommer till visningen av ”Kungen av Atlantis” producenten Soni Jorgensen och filmens Samuel, Simon Settergren. I anslutning till Harry Martinson-sällskapets årshögtid som bla firades på Mölnbo Bio kom regissörerna bakom filmatiseringen av Harry Martinsons Aniara, Pella Kågerman och Hugo Lilja. I decmeber kom Maj Wechselmann till sin film ”Moa Martinson Landsmodern”.

Dokumentärfilmaren Pia Johansson

Soni Jorgenson och Simon Settergren med kamrat

Pella Kågerman och Hugo Lilja med son.

Maj Wechselmann och Lars Gogman från styrelsen.

Helena Hildur W. och filmens regissör, Gunilla Bresky.

2020-talet:
På bion inleds årtiondet med en dokumentärfilm om författaren Sara Lidman ”Sara med allt sitt väsen”. Med på visningarna är  Saras guddotter Helena Hildur W. från Mölnbo och filmens regissör, Gunilla Bresky från Luleå. Ett par månader senare bryter en pandemi ut. Viruset skrämmer och på bion sitter få besökare långt ifrån varandra.  För att Pandemisäkra filmvisningarna sätt avståndsmarkering, barriär och hostskydd i kassan upp. Allt för att besökare ska kunna hålla distans.  

men det hjälper inte och Folkets Hus avslutar biosäsongen redan i mars. Under hösten kan äntligen filmduk och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler för filmljudet.

Testkörning av nya filmduken som nu hisssa upp framför scenen med en motor.

Under jubileums året 2022 fortsätter renoveringen som är kostsam men möjlig då Södertälje kommun nu årligen avsätter medel för underhåll av bygdegårdar och Folkets Hus i Mölnbo.

I några veckor möts biopubliken av förspikade fönster. De renoveras med samma teknik som när de tillverkades. Nu ska de hålla i 100 år till.

FÖRNYELSE

Upprustning av ett folktomt hus

Pandemin minskar under sommaren 2020 och bion öppnar åter i november i ett nyrenoverat hus med premiär på filmen om miljöaktivisten Greta Thunberg. En rad filmklassiker har bokats för att hylla året då Folkets Hus började byggas men samma vecka begränsar regeringen publika evenemang till 8 personer och uppmanar folk att hålla sig hemma. Pandemin ökar och alla filmer bokas av, bion stängs återigen den 25/11. Husets möteskalender är tom då hyresgästerna ställt in samtliga möten. Ungdomsgården i huset, Fredagsgården håller nu enbart aktiviteter utomhus.

Men upprustningen fortsätter på alla håll och kanter i ett folktomt hus. Under hösten kan äntligen filmduken och ridån bytas ut och maskinrumet byggas om. A-salen målas och bion får nu 7 ljudkanaler.

IMPOPULÄRT BESLUT HOS VACINATIONSMOTSTÅNDARE

I december -21 ökar pandemin och i januari krävs biobesökarma på intyg om vaccinnation. Beslutet möts av ilska från vaccinacionsmotståndare, Gränsen för privata sammankomster är 20 personer men huset är ändå tomt då alla fester och möten är avbokade.Men den 9 februari häver regeringen restriktionerna och publiken strömmar åter till

September och filminspelning
Tove Styrkes, en arrtist spelar in sin nya video – Start Walking. Även om huset och statisterna bara är med i 3 sekunder är inslaget uppskattat. Det har inte varit filminspelning vid Folkets Hus sedan 1996.

Reklam för Telia 1966 https://youtu.be/kIauTMwVTR0
Rosen 1984 https://youtu.be/FNk6Uw_FgkQ

MÖLNBO BIO 2.0

Det ideella arbetet med biografen har i sedan 2012 drivit av tre eldsjälar från Folkparkens styrelse. I folkmun kallad ”gubbarna på bion”. Sakta men säkert föryngras nu gruppen som arbetar ideellt på Mölnbos biograf.

Folkets Hus uppgraderas

Efter 13 år år utan kvinnor i Folkparkens styrelse kliver de in från volontärerna i bio gruppen. Från mars 2024 består syrelsen av 4 kvinnor och 4 män. Omställningen skapar dramatik på årsmötet hos de äldre männen. De kvinnliga pionjärerna är Henrietta Kirslund, Eva Bäckman, Helena Hildur W och Ingrid Waldenström .

Bildgalleriet är lite odemokratisk då bildernas antal ska vara 3 eller 6 för att alla ska vara lika.

Den nya styrelsen som också fått en ny ordförande, Lars Gogman har mycket att göra. Isoleringen i husets är dålig likaså fönstren i tillbyggnaden. Boverket och Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd ger 2025 grönt ljus för ett ordentligt bidrag. Folkets Park måste också bidra med egna medel.

Projektledare är Patrik Waldenström från Nådhammar. Han är duktig på energifrågor, ger stöd vid ansökningar och hjälper till helt ideellt. Han styr nu Folkets Hus luftvärmepumpar så att de fungerar så optimalt som möjligt och har även kopplat in en styrning av oljepannan. 

Det finns fler saker att göra framöver. Det finns visserligen tre luftvärmepumpar men den gamla delen som byggdes för drygt 100 år sedan, har fortfarande oljepanna kvar så när det är riktigt kallt om vintern klarar de inte av att hålla en normal rumstemperatur. De måste få förstärkning av oljepannan. Då gäller det att komma ihåg att starta pannan 30 minuter innan bion börjar, och sedan inte heller glömma bort att stänga av den när filmen är slut. 

 2024 gick Folkparkens vaktmästare Sven Gustavsson har gått i pension. Mats Östling tar för en kort över Svens arbete som vaktmästare och 2025 anställs Torbjörn Linnell. Samma år byter parken ordförande och ny på posten är nu Ewert Sjöstrand.

Pelle Nygren har blivit ålderman

När Mölnbodagen 2024 avslutades lovade Pelle att han skulle lämna sina åtagandena i Folkets Park bakom sig. Det har han väl också gjort, åtminstone på papperet. Han har lämnar styrelsen och det ideella arbetet som biografmaskinist. Men är med sin fru när hon städar i Folkets Hus, så han kommer väl aldrig ut ur huset på riktigt. Han är också fortfarande insatt i föreningens ekonomi i väntan på en ny ekonom.