Folkets Hus A-sal i Mölnbo, Järna och Gnesta hyrdes tidigt ut till privata biografägare. De hade som övriga Folkets Hus i Sverige dålig ekonomi och saknade tillräcklig kunskap för att öppna en biograf. Lösningen blev att hyra ut A-salen till ambulerande biografer. På 40-talet leder detta till en öppen strid mellan Folkets Hus och de privata Biografägarna.
I Järna hyr August Engholm, (Järna Biografteater) åren 1920–1924 Folkets Hus A-sal en dag i veckan. Men redan 1922 tvingas Engholm beställa nybyggnationen av en egen biograf på Hagagatan, då han fått beskedet att hyresavtalet ska sägas upp.
1925 – 1939 tog J.P. Morén från AB Södertälje Biografteater AB (Castor) över visningarna i Järna Folkets Hus. Därefter Hans Göran Nordqvist från Hägersten. Först när nya Folkets Hus byggdes har de möjligheten att driva bion i egen regi.
I Gnesta hyrde 1907 O. Holmberg och Helge Wilhelm Maurits Liljemark från Vagnhärad Folkets Hus A-sal på Skolgatan i Gnesta . Bion som hette Kronan hade 1930 enligt biografägarna 200 platser. Då Elektron byggs kan FH i Gnesta driba bion i egen regi.
Mellan 1922 och 1936 hyr Liljemark & Holmberg A-salen i Mölnbo Folkets Hus och enligt Sveriges biografägares förteckning 1930 fanns det 100 platser i bion. Uppgift om dag och premiärfilm och saknas. Under 1920- och 30-talet drev Holmberg o Liljemark en biografkedja i Trosa, Vagnhärad, Hölö, Gnesta och Mölnbo.
1936 tar Elof Johansson över Bion i Mölnbo, han är mer känd som ”Bio-Elof” från Hälleforsnäs. Han byter då namn till Ideal och antalet platser utökas till 150.
.
Folkbiografers förspel
Flertalet Folkets Hus och park föreningarna har inte haft pengar till att investera i egna biografer. Efter mass-arbetslösheten under 1920- 30-talet har de om möjligt ännu sämre ekonomiskt läge än tidigare. Ljudfilmen 1932 ställer dessutom krav på nytt kapital för de hus som klarat av investeringen i teknik för 35 mm stumfilm. Nu tvingas också flera av dem de att hyra ut driften till privata som har ekonomin för ombyggnad till ljudfilm..
De små går samman
Den 22 september 1932 samlas ett hundratal representanter från olika Folkets Hus och Park föreningar på hotell Gillet i Stockholm. Biograferna står inför ett teknikskifte, ljudfilmen. De ska diskutera behovet av investeringar och de privata företagarnas biografer i Folkets Hus. Samt deras turnéer med film i Folkparkerna. Enhälligt beslutar de att bilda ett centralt kontor för alla husen. Folkets Hus föreningarnas Centralorganisation. FHC
1940-talet präglades av: Kriget – biograferna var en av få tillåtna nöjen. och de privata biografägarna tjänade ännu mer pengar. Men Folkets Hus rörelsen har en annan vision. De vill driva biograferna i egen regi och arbetarrörelsen ville producera och distribuera ideologiskt sund film för ett sunt nöjes- och kulturliv. De bildar Sveriges Folkbiografer AB vilket skapar ilska hos Biografägareförbundet.
Karl Kilbom som´tvingats bort som ledare för kommunisterna (mannen på bild med glasögon) återvänder 1938 till socialdemokratin och blir en nyckelperson inom Folkets Hus. Men rörelsen är till en början misstänksamma mot den f.d. kommunistledaren och ville slippa bråkstaken. LO säger tvärt nej och Kilbom blir kvar från 1940 till 1952 och blir vd för Folkets Hus föreningarnas riksorganisation samt det nybildade Sveriges Folkbiografer. Han avled den 24 december 1961 i Stockholm.
Argumenten känns igen
Biografägarnas främsta motargument 1940 var att Folkets Hus övertag av egna lokalerna för bio verksamhet hotade den fri företagsamheten, att konkurrensen blev snedvriden. Att Folkets Hus var politiska och att biografer inte ska användas för politisk opinionsbildning. Ett annat argument som känns igen från dagens debatten är att Kommuner eller via deras stöd till Folkets Hus inte ska bedriva nöjes verksamhet.
Så sent som 2024 uttalar sig Peter Fornstam, ordförande i Sveriges Biografägareförbund i pressen om kommunalt stöd. Ekonomiskt stöd ska ska finnas om det är den lilla ortens sista biograf men inte om det är en komplement biograf i samma stad som de privata Filmstäderna.
Uppdrag – organisera biografer i Sörmland
Nils Gustav ”Bio-Pelle” Pettersson i Flen har fått i uppdrag av nybildade Folkets Hus centralkommitté, FHC i Stockholm att stödja Folkparker och Folkets Hus i Sörmland så att föreningarna kan ta över de privata biograferna i Folkets Hus.
Bio-Pelle var betrodd och en centralgestalt i folkparks- och biograf världen: Ledamot i Folkparkernas centralstyrelse, ordförande i Flens Folkparks förening, ABF i Flens första ordförande. Bio-Pelle Pettersson besöker bland annat bion i Mölnbo Folkets Hus. Uppdraget från FHC är tydligt, gubbarna i Mölnbos Folkpark ska övertalas att säga upp Bio-Elof och driva bion själv. Samt gå med i Folkets Hus centrala biografkedja.
Efter mötet i Mölnbo blir biografen i istället ansluten till en ny privat kedja, Skandia. Ägd av Bio-Pelle som bokstavligen tagit parti för Biografägarna mot sin uppdragsgivare Folkrörelse ägda Folkbiograferna. Den egna privata kedja Scandiabiografer driver han på 17 platser i Sörmland, däribland Trosa, Stallarholmen, Tystberga, Björnlunda, Hölö, Mölnbo, Vadsbro, Vrena, Stjärnhov, Lästringe, Barva, Jönåker och Flen m.fl.
Privata fram till Biodöden
Järna och Gnesta Folkets Hus har nybyggda Hus 1960 och kostnaden för biografen ingår i projekten. 1959 kan föreningen Folkets Park i Mölnbo ta över den egna driften av biografen då Bio-Pelle gett upp då Mölnbo borna har börjat köpa TV-apparater. Redan VM‑året 1958 började Bio-publikens rusning till den lokala TV handlaren. Köplusten förstärktes av Hylands första stora TV‑succé Stora famnen. Till och med testbilden kunde lockade folk att slå på TV apparaten.
1960 har det gått 30 år sedan Folkbiografer gick ut med sin vision om att producera och distribuera ideologiskt sund film för ett sunt nöjes- och kulturliv i Folkets Hus. Men det sunda kom aldrig att få något större genomslag. Den kommande biograf döden skulle dessutom sänka kvalitén ytterligare på de filmer som visades, för att få in några kronor till. Det är först med Bio-Kontrast som visionen att visa kvalitetsfilm i Folkets Hus blir verklighet. Men det är en helt annan berättelse.
Men klart är att alla privata biografer i vår närheten har försvunnit. Kvar finns bara de som har haft sitt ursprung i Folkets Hus.
Södertäljes biografer & närliggande 
Lämna en kommentar