Södertäljes biografer & närliggande

Järnas biograf historia rymmer folkbildning, entreprenörskap, konflikter och teknikskiften. Här samsas Folkets Hus biografen, Järna Biografteater, ambulerande visningar och det moderna – men numera biograf tomma – Futurum.

FOLKETS HUS BIO

Järna Folkets Hus förening (1916–2001) startade sin verksamhet 1917 i ett hus på Bergsgatan som de köpt av ”Templet Trofast”. A-salen var klädd i pärlspont och utrustad med gedigna träbänkar på ett plant trägolv – anpassat för både biograf visningar och dans. Smeknamnet blev snart ”Träkvistoperan”.

Under åren 1920–1924 hyrde August Engholm A-salen en dag i veckan för sin biograf. Men redan 1922 beställde han byggnationen av en egen biograf på Hagagatan 3, då han fått besked att arrendet i Folkets Hus skulle upphöra. År 1925 tog Johannes Petrus Morén (1886-1952) från AB Södertälje Biografteater över visningarna i Järna Folkets Hus . I Sveriges biografägares förteckning 1930 är han fortfarande registrerad som verksam i Järna Folkets Hus med 135 platser. Därefter hyrdes biografen av Hans Göran Nordqvist från Hägersten. Under 1930–1950-talen drev han ett flertal biografer i Stockholms förorter och i Norrtälje samt grundade AB Standard Biografer (1939–1960).

Maskinrum och publikliv

Maskinrummet rymde endast en 35 mm-projektor med plats för tre akter. Eftersom långfilmer bestod av sex akter krävdes alltid paus mitt i filmen – något som publiken ofta uppskattade med tanke på de hårda bänkarna. Berättelserna är många: barn som väntade i timmar på trappan inför söndagens matiné klockan fem, vuxna som stod ute och rökte under pausen, och utedass som standard – precis som i många andra landsortsbiografer. Att arrendera ut A-salen till biografägare var vanligt, då Folkets Hus ofta saknade kapital för att köpa en egen filmprojektor.

Protester – försäljning – saneringsbrand

År 1962 beslutade Folkets Hus föreningen att sälja fastigheten till kommunen. Vilket väckte ett starkt missnöje bland föreningens veteraner. De som kämpat för rätten till organisering och yttrandefrihet i ett eget hus. Inte ens namnet på den nya byggnaden fick föreningen bestämma. Kommunalnämnden satte upp skylten Futurum, och 1969 begärde man tillstånd hos sin egen byggnadsnämnd att elda upp gamla Folkets Hus, en så kallad saneringsbrand.

Innan brasan hölls en auktion på lösöret – däribland filmkopior. Enligt uppgift såldes filmrullarnas akter var för sig. Den som bara köpte första akten måste ha varit väldigt nyfiken på hur filmen slutade.

Kronologi – ägarskap biografen

En vansklig uppgift, antingen saknas uppgifter eller så är de är obekräftade.

• 1920–1924 August Engholm, Järna Biografteater
• 1925-1939 J P Morén, AB Södertälje Biografteater, dotterbolag till SF
• 1940-1960 Hans Nordkvist, AB Standard Biografer

Ur svenskt biograf- och filmfolk 1940

NORDQVIS’l`, HANS Göran, direktör. Född 9 juli 1917 i Stockholm. Studier vid Brummerska skolan, Vasa Realskola och Olofskolan i Stockholm 1925-35. Inträdde i biografbranschen 1935. Varit filmuthyrare i Victoria Film 1935-37. Innehar egen biografrörelse sedan 1937. Driver biografer i Jäma, Stocksund, Näsby Park, Vallentuna, Åkersberga och Rimbo. Medlem av Sveriges Biografägareförbund.

Läs mer om Södertäljes biografer på Facebook