Järnas biograf historia rymmer folkbildning, entreprenörskap, konflikter och teknikskiften. Här samsas Folkets Hus biografen, Järna Biografteater, ambulerande visningar och det moderna – men numera biograf tomma – Futurum.

FOLKETS HUS BIOGRAFEN

Järna Folkets Hus förening (1916–2001) startade sin verksamhet 1917 i ett hus på Bergsgatan som de köpt av ”Templet Trofast”. A-salen var klädd i pärlspont och utrustad med gedigna träbänkar på ett plant trägolv – anpassat för både biograf visningar och dans. Smeknamnet blev snart ”Träkvistoperan”.

Under åren 1920–1924 hyrde August Engholm A-salen en dag i veckan för sin biograf. Men redan 1922 beställde han byggnationen av en egen biograf på Hagagatan 3, då han tidigt fått besked att arrendet i Folkets Hus inte skulle förlängas.

År 1925 tog Johannes Petrus Morén (1886-1952) från AB Södertälje Biografteater över visningarna i Folkets Hus. I Sveriges biografägares förteckning 1930 är han fortfarande registrerad för verksamhet i Folkets Hus, då 135 platser.

Därefter hyrdes biografen av Hans Göran Nordqvist från Hägersten. Under 1930–1950-talen drev han ett flertal biografer i Stockholms förorter och i Norrtälje samt grundade AB Standard Biografer (1939–1960).

Att som i Järna arrendera ut A-salen till biografägare var vanligt, då Folkets Hus ofta saknade kapital för att köpa en egen filmprojektor.

Maskinrum och publikliv

Maskinrummet rymde endast en 35 mm-projektor med plats för tre ihopklippta akter film. Då långfilmer bestod av ca sex akter krävdes en paus mitt i filmen – något som publiken ofta uppskattade med tanke på de hårda bänkarna.

Berättelserna är många om barn som väntade i timmar på trappan inför söndagens matiné klockan fem, om vuxna som stod ute och rökte under pausen, och utedasset – precis som på många andra landsortsbiografer.

Protester mot försäljning

År 1962 beslutade Folkets Hus föreningen att sälja fastigheten till kommunen. Vilket väckte ett starkt missnöje bland föreningens veteraner. De som kämpat för rätten till organisering och yttrandefrihet i ett eget hus. Inte ens namnet på den nya byggnaden fick föreningen bestämma.

Kommunalnämnden satte upp skylten Futurum, och 1969 begärde de tillstånd hos sin egen byggnadsnämnd att elda upp gamla Folkets Hus, en så kallad saneringsbrand.

Innan brasan hölls en auktion på lösöret – däribland filmkopior. Enligt uppgift såldes filmrullarnas akter var för sig. Den som köpte första akten måste ha varit nyfiken på hur filmen slutade.

Kronologi – ägarskap FH biografen

En vansklig uppgift, fakta saknas bl.a. om datum då biografen upphörde

• 1920–1924 August Engholm, Järna Biografteater
• 1925-1939 J P Morén, AB Södertälje Biografteater
• 1940-1960 Hans Nordkvist, AB Standard Biografer

HANS GÖRAN NORDQVIST biograf direktör. Född 9 juli 1917 i Stockholm. Studier vid Brummerska skolan, Vasa Realskola och Olofskolan i Stockholm 1925-35. Inträdde i biografbranschen 1935. Varit filmuthyrare i Victoria Film 1935-37. Innehar egen biografrörelse sedan 1937.

Driver biografer i Jäma, Stocksund, Näsby Park, Vallentuna, Åkersberga och Rimbo. Medlem av Sveriges Biografägareförbund.

JOHANNES PETRUS MORÉN biograf direktör. född 11 januari 1886, i Ripsa utanför Sparreholm. Avliden 27 maj 1952 i Södertälje. Gift med Alina Kristina Bernhardina Morén f. Andersson. De hade 2 döttrar: Karin Ingegärd och Ingrid Margreta. Utbildning folkskola 1893–1899. Läroverk högre utbildning okänt. Yrke Järnarbetare. Bostad Fredstomta Södertälje.

Direktör för AB Södertälje Biografteater, ett dotterbolag till Svensk Filmindustri. Ägde Castor biografen vid Slussgatan, biografen Röda Kvarn vid Storgatan, Folkets Hus biografen i Järna samt Caltex bensinmack vid Järnagatan i Södertälje.

AUGUST HENNING ENGHOLM, reande biograf direktör. Född 10 maj 1886 i Järbo, Gävleborg. Jordfäst: 18 maj 1968 i Södertälje. Bosatt på Hagagatan 3 i Järna. Gift med Anna Klara Linnea. De hade fem barn, Karl Nils Bertil, Karin Maria Linnéa, Klara Stina Margareta, Sven Erik Henning och Gulli Anna Lisa

Läs mer om Södertäljes biografer på Facebook