FOLKETS HUS

[AI bild efter Fritz Petterssons foto Torekällberget]

Ett Folkets Hus i Södertelge!

Frågan diskuteras på Arbetarekommuns kommunmöte 22 okt år 1900. Föreningen Vänner af ett Folkets Hus bildas och har man inget hus får större fester hållas på Stadshotellet. 1913 lyckas man köpa en tomt på Dalgatan och anlitar arkitekt, men kommer inte vidare. 1917 köper föreningen istället en tomt på Nygatan men stadsarkitekten stoppar bygget.

Tredje gången gillt, arkitekten Tore Lindberg får uppdraget och ritar ett imponerande hus vid den sneda korsningen mellan Oxbaxgatan och S:ta Ragnhildsgatan,

Invigning och premiärfilm

Huset invigs söndagen 23 december 1923 och pressen beskrev byggnaden som gedigen och ståtlig. På bottenplanet låg B– och D-salarna samt ett kafé runt den stora hallen. En trappa upp fanns A-salen med scen och Stora Biografen med en 35 mm projektor, där visade både biograf- och förenings -film. Golvet var plant och när det skulle dansas eller dukas till fest i A-salen, bar de ut biostolarna.

Stora Biografen i Folkets Hus annonserar i Arbetaren inför premiären lördagen 15 mars 1924. Filmen som visas är ”Med 200 km i timmen”. Biljettpris 1 krona 75 öre. Filmen 200 km/t saknas i listor över de spelfilmer som distribuerade på 20-talet. Men beskrivs i annonsen som en spännande och rolig filmfars i 6 akter. Måndag den 17 mars är det familjeföreställning med ”Tom Mix”.

Tidningen Arbetaren 22 mars 1924: Från Södertäljes horisont.
”Ett nytt nöjesetablissement har Södertälje nu fått, nämligen en biograf. Den har fått namnet Stora biografen och är inrymd i Folkets Hus där A-salen tagits i bruk, för detta ändamål. Maskineriet består av en Ernemansmaskin, med den nyaste uppfinningen för biobelysning, en spegelljuslampa, vilket gör bilden strålande klar o tydlig i minsta detalj. För musiken svarar Stockholms danskapell med särskilt arrangerad musik till varje stycke. För närvarande uppföres ”Glädjens barn” en verkligt praktfilm. Om söndag gives föreställningar kl 3 o 8 e.m..”

[Torekällberget Foto Fritz Pettersson]

Trots hög teknisk kvalitet och ambitioner blev biografen kortlivad. Vid Folkets Hus årsmöte den 27 mars 1925 konstaterades att publiken uteblivit och att bion hargått i förlust med 759,43 kronor (cirka 26 200 kr. i 2025 års penningvärde). Kontraktet med filmbolaget avslutades, det finns inga uppgifter som tyder på att Folkets Hus återupptog sin kommersiella biograf verksamhet.

[Torekällberget Foto Fritz Pettersson 1941] Fotografens anteckning, Norsk film.

Barn- och föreningsfilm

Spaniens hjärta 1938.

Bion i A-salen fortsatte men nu främst för barn och föreningar. I april 1938 är det Hjalmar Brantings dotter, Sonja Branting Westerståhl som inleder filmen och debatten på Spaniens kommitténs filmvisning. SPANIENS HJÄRTA den Spanska regeringen ljudfilm torsdagen 7 april kl 7:30 Folkets Hus A-sal- Ett föredrag av adv Sonja Branting Westerståhl. ”Spaniens Hjärta” är en film som visar det fruktansvärda totala krigets fasor. Reservera kvällen för Spanienmötet. Arbetare! Antifacister hjälp det blödande Spanska folket, fyll A-salen till sista plats! Entré 50 öre. Södertäljes Spanien kommitte

Här måste rivas för att få luft och ljus

[Torekällberget Foto Göran Gelotte 1971]

Under 1960-talet bedöms huset vara otidsenligt och arbetarrörelsen har nu planer för ett stort konferenscenter med stadsscen, plats för kommunfullmäktiges möten och kontor för arbetarrörelsens organisationer. Planer som enbart kan förverkligades genom ett samarbete med kommunen. Folkets Hus har möjligheten att söka statliga pengar för nybyggnation av samlingslokaler och kommunen kan samtidigt få en stadsteater och nya möteslokal till nämndernas möten. En win-win situation för bägge och 1970 invigs det nya huset.

Ett år senare rivs det gamla trots att huset kunde ha bevarats. Motiveringen var att huset skymde utsikten för den nya bebyggelsen, Oxbackshemmet ett omsorgs boende för äldre. Vad ingen hade räknat med var att Folkets Hus föreningen 27 år senare kommer att gå i konkurs.

I en stad utan Folkets Hus står bara takspiran kvar

[Foto Stockholms läns museum] Folkets Hus takspira framför gamla vaktmästarbostaden.

På 70-talet stod Citysanering överst på politiska dagordningen – över 40 procent av de äldsta husen i Sveriges stadskärnor revs. Våra folkvalda som arbetade ideellt med planeringen hade växt upp med husen, som ofta präglades av eftersatt underhåll. Nu var det dags, det gamla skulle bort för att ge plats åt ett nytt. Ibland nödvändigt men inte alltid och då utan en tanke på konsekvenserna. Kvar som ett minne över vad vi inte kan få tillbaka, finns Folkets Hus gamla vaktmästarbostad, expedition, garage och takspira.

Kulturhistorisk gradering röd

Stockholms läns museums kulturinventering 2006

Folkets Hus i kvarteret Nötviveln 14 (återstående byggnad). Nybyggnadsår 1923, arkitekt Tore E:son Lindberg. Kontor. Ursprungligen föreningslokal, bostad, garage. större ändring/ombyggnad övrigt Oxbacksgatan 11, Cederströmsgatan 2-4 Byggnaden uppfördes på gamla Folkets Hus tomt. Folkets Hus uppfördes på tomten 1922-23 efter ritningar av Tore E:son Lindhberg och revs 1971. I trädgården står en solspira som skall ha krönt det rivna Folkets Hus.

Kulturhistorisk gradering röd, motiv: Byggnaden uppfördes som verksamhetslokaler, garage och vaktmästarbostad intill Folkets Hus och har ett samhällshistoriskt värde. Byggnaden är ett tidstypiskt exempel på en 1920-talsklassicistisk radhuslänga och Södertäljearkitekten Tore E:son Lindhbergs 1920-talsarkitektur. Byggnaden är till sin helhet i synnerligen välbevarat skick med bevarade karaktäristiska detaljer från byggnadstiden och har ett högt byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde.

Mer om Södertäljes Biografer på Facebook

Lämna en kommentar