Kategori: Filmens barndom

  • Från kringresande Kinematografi förevisningar till levande landsortsbiograf Mölnbo Bio har haft många namn – Biografteatern, Ideal, Skandia och slutligen Mölnbo Bio – och speglar över hundra års kamp mellan kommersiell drift, folkbildning, tekniska skiften och ideellt engagemang. De första filmerna i Mölnbo (före 1922) Innan Mölnbo hade en egen biograf visade Liljemark & Holmberg från…

  • Järnas biograf historia rymmer folkbildning, entreprenörskap, konflikter och teknikskiften. Här samsas Folkets Hus biografen, Järna Biografteater, ambulerande visningar och det moderna – men numera biograf tomma – Futurum. FOLKETS HUS (1917–1962) Järna Folkets Hus förening (1916–2001) startade sin verksamhet 1917 i ett hus på Bergsgatan som de köpt av ”Templet Trofasts”. A-salen var klädd i…

  • Bio Kontrast – nya Folkets Hus (1970–1998) Det nya Folkets Hus på Nyköpingsvägen 26 invigdes fredagen den 4 september 1970. Arkitekt var Lennart Green och första spadtaget togs den 27 augusti 1968 av Johannes Andersson. Biografen rymde 501 platser och ägdes av Föreningen Folkets Hus i Södertälje u.p.a. Filmvisningarna annonserades under namnet Bio Kontrast, Folkets…

  • Funkisbiografen Under 1930-talet var Björn Hedvall en av Sveriges mest efterfrågade arkitekter. Han anlitades för att rita biografen Roxy på Nygatan – en elegant funkisbiograf med 445 platser. Biografen drevs av Karl Fornstam på Svenska Bio och annonserades som en ultramodern singelbiograf i ett specialritat funkishus, där arkitektur och bioupplevelse gick hand i hand. En…

  • Södertäljes största biograf Castor invigs februari 1929 i en lokal som ursprungligen var planerad som saluhall. Arkitekten Tore E:son Lindhberg ändrade ritningarna till biografändamål, och resultatet blev Södertäljes största biograf med 30 rader och 612 sittplatser. J. P. Morén som är direktör för ett dotterbolag till SF är också chef för Castor. Han driver även…

  • Stora Biografen i gamla Folkets Hus (1924–1925) på Oxbacksgatan invigdes dagen före julafton 1923. Arkitekten var Tore Lindhberg och pressen beskrev byggnaden som ”gedigen och ståtlig”.På bottenplanet låg B–D-salarna samt ett kafé runt den stora hallen. En trappa upp fanns A-salen med scen och Stora Biografen, där man till en början visade både biograffilm och…

  • Metropol-Teatern öppnade den 13 december 1913 på Badhusgatan i Södertälje. Biografen låg i en elegant salong med 280 platser och invigdes med Gaumont-Journalen som förfilm samt huvudfilmen Rivalerna eller kärlek är starkare än döden. Biljettpriserna varierade mellan 25 och 50 öre beroende på sittplats. En av Metropol-Teaterns största framgångar blev Victor Sjöströms stumfilm Tösen från…

  • Röda Kvarn, som tidigare låg på Västra Kanalgatan, öppnades med samma namn i december 1917 på Storgatan 5, senare nummer 9. Registrerad ägare var AB Södertälje Biografteater (dotterbolag till Svensk Filmindustri) som drevs av J.P. Morén och föreståndare herr Fossum, bosatt på Västra Kanalgatan 7. Röda Kvarn tvingades till ett kortare uppehåll p.g.a Spanska sjukan…

  • Trasiga filmer i Paradiset När Röda Kvarn efter en rejäl renovering öppnar den 29 november 1912, blev biografen Södertäljes tredje i ordningen och stadens största, med 300 platser. Men verksamheten gick dåligt, redan efter ett år tvingades biografen stänga. Biografen var inrymd i Frälsningsarméns tidigare kårlokal Paradiset, belägen vid Västra Mälarehamnen på Västra Kanalgatan. I…

  • År 1907 tog Paris-Biografen över postens lokaler på Järnagatan 15, senare nr. ändrat till 4. Bion var Södertäljes andra permanenta biograf och blev påkostad, salongen uppfattades som lyxig. Den 26 oktober annonseras i Södertälje-Södertörns Posten under devisen: ”Endast det bästa är gott nog!” Biljettpriserna var höga, men Paris-Biografen var exklusiv, utrustad med en modern projektor,…